Cirkulära teknologier inom textilindustrin börjar ta fart

Hur ska cellulosabaserade textilfibrer från hållbara källor få en större andel i världen? Så löd huvudfrågan under premiären av ’1st International Conference on Cellulose Fibres’ i Cologne, Tyskland. En konferens som både lyfte fram textilindustrins stora utmaningar men även att cirkulärt flöde inom textilier verkligen börjar ta fart.

Det var en fullsatt mässa med 240 deltagare från hela 26 länder som besökte 1st International Conference on Cellulose Fibres den 11-12 februari i år, den första i sitt slag. Förutom värdlandet var Österrike, Finland och Sverige mest representerade. Mässan organiseras av Nova Institute – ett privat och fristående forskningsinstitut med fokus på biobaserade innovationer.

Problematisk bomullsodling och syntetisk fiber

Konferensens fokus var – hur ska CMMF (Cellulosic Man Made Fibres) få ta en större andel i världen? Idag är det främst fossila syntetsfibrer och problematisk bomullsodling som dominerar textilindustrin. Mängden fossila syntetiska fibrer har trefaldigats de senaste 25 åren. Av alla textilfibrer som säljs i världen idag så utgörs 60 procent av syntetisk fiber, framställd av fossil råolja. Hela 35 procent av alla mikroplaster i haven kommer från syntetfibrer i textilier. Bomullsodling är å andra sidan mycket vatten- och resurskrävande och orsakar stora miljöproblem. Aralsjöns uttorkning anses vara en av de största miljökatastroferna som människan orsakat, och går till stor del att skylla på bomullsindustrin.

Cirkulärt flöde och cellulosabaserade textilfibrer

Men konferensen lyfte även positiva exempel. Ett antal olika tekniker som möjliggör återvinning av textilfibrer och cirkulära flöden börjar nu tas fram. Ett exempel på ett sådant företag är Renewcell i Kristinehamn. Företaget jobbar med cirkulära flöden inom textilindustrin och ligger i absoluta framkanten i världen med det de gör. Renewcell skulle kunna vara ett viktigt bidrag in i den framtida industrin för att återvinna textiler.

– De här teknikerna ger oss möjlighet att, istället för att stötta bomull och fossil polyester-industri, göra miljövänliga och hållbara textilier som inte tär på jordens resurser, säger Marcus Elmer på Business Värmland, som var på plats på mässan.

1st International Conference on Cellulose Fibres, panelsamtal: Innovating Sustainable Lignocellulosic Feedstock; (L-R) Patrik Lundström, re:newcell (SE); Gundolf Klaehn, Partnership for Sustainable Textiles (DE); Isabelle Montanus, Esprit (DE/HK); Nicole Rycroft, Canopy (CA), Lara Dammer, nova-Institut (DE); Michael Carus, nova-Institut (DE)

“We need to clean the production and bring it back to Europe”

Textilier från skoglig biomassa görs redan idag, men även den processen har vissa utmaningar. Den utgår visserligen från förnybar råvara och skog, men dissolvingmassan exporteras sedan till Kina där man spinner viskosfibrer av den. En produktion som är väldigt kemikalieintensiv, smutsig och ger dåliga arbetsförhållanden. Den stora utmaningen är därför att använda skogen på ett hållbart sätt genom hela värdekedjan.

Konferensen genomsyrades av citatet – ”We need to clean the production and bring it back to Europe”. Med detta menades att vi behöver skapa kompletta värdekedjor från råvaror till slutproduktion så att de blir hållbart producerade, bidrar till ekonomisk tillväxt och skapar arbetstillfällen i Europa.

Konferensen var ett viktigt steg i att knyta samman den delen av textilindustrin som vill bli hållbar, menar Marcus Elmer. Att vi tillsammans kan bli starka för att försöka jobba mot en hållbar textilproduktion, med cirkulära flöden, hållbara råvaror och miljövänliga och arbetsvänliga processer.

Läs mer om 1st International Conference on Cellulose Fibres här

SENASTE NYHETER
Paper Province
Nästa generation dörrar

En dörr i papper! Hur hållbart låter det? Ecopals har utvecklat ett starkt och cirkulerbart material som kan ersätta traditionella skivmaterial i många olika produkter.

Nyhet
Startups och akademi i utvecklande samtal

Under tisdagen möttes forskare och startups inom området bioekonomi på Karlstad Innovation Park. Syftet var att föra samman forskning med startupbolag och skapa en plattform